Hesitation, Tvivlet- vi känner den alla väl.
14:47:00 "On the plains of hesitation lie the blackened bones of countless millions who at the dawn of victory lay down to rest, and resting died."
- Adlai E. Stevenson.
Man känner när den kommer smygandes, det där äckliga lilla monstret- tvivlet. Man börjar tänka på hur mycket det kostar, på dumma saker som tänk om ingen gillar mig? Tänk om jag inte klarar av kursen? Om det inte är för mig? Och sen börjar man hitta massa ursäkter, som är legitima, men som man vet själv är ursäkter till varför man inte kan.
Jag o skola- har minst sagt aldrig gått ihop. Det är alltid samma femma. Nervositeten som är som fjärilar. De här fjärilarna är utrustade med rakblad som skär i en vid varje tvivel. Varje fråga. Tänk om jag misslyckas igen. Du skulle bli förvånad över hur bra jag är på det.
Men man måste hålla fast vid drömmen. Även om det känns som man håller fast i ett jäkla tåg som åker i 320 km/h. På utsidan. Naken. Skrikandes fast det blir så där, så där som det blir när när man åker bil fort med fönstret ner och luften sugs ur lungorna på en.
Måste betala för kursen och för flygbiljetterna innan de blir dyrare. Men det där ihärdiga lilla monstret. Den där leendes jävla fittan sitter på axeln som en liten miniatyr djävul och viskar i örat på en.
Tänk om du misslyckas, failar på kursen? Tänk om du inte får något jobb efteråt? Hur ska du då betala hyran när du kommer tillbaka? Tänk om du kommer dit och inte passar in alls? Tänk hur mycket pengar det är du kommer lägga ut på det här. Vore det inte enklare att bara glömma bort Thailand, glömma bort kursen och använda pengarna till annat?
Gud, jag vill bara ha en boxningshandske och slå till den lilla skiten så helvetesskapet flyger till andra sidan jorden. Långt bort från mig och mina drömmar. För vad är väl en bal på slottet?
"Lets face it, everyone tries to be strong and act like nothing ever goes bad in their life, but in reality we all struggle and need help once in a while... It's okay to cry, laugh and ask for help because no one's perfect."
- Allison Leigh.
Så, this is me, asking for help. Eller snarare, ber om lilla systerystern ska ringa när hon läser det här och påminna mig om varför det här är en awesome ide. Påminna mig om alla plussen jag övertygat henne om och hjälpa mig slå till den där leende saken på axeln så man kan betala för kursen och flygbiljetterna innan slutet på veckan.
Fram tills dess blir det den här låten på repeat, Miley Cyrus or not, för texten är underbar.
Keep your dreams alive!
Ses i morgondagen
/Tea
Trackback